Anonym sa ...
Hej! Jag undrar om ni kan ge några tips på hur man kan hjälpa en väninna som uppenbarligen befinner sig i ett hekta-forhold?
Vi är en grupp tjejer som nu i snart två år varit vittne till hur vår gemensamma väninna inte klarar av att ta sig ut ur ett klart destruktivt förhållande.
Hennes "vän" ser alltid till att ge precis tillräckligt mycket av sig själv för att hon ska fortsätta hoppas på att det en dag ska bli dem två. Inför oss säger hon att de bara är vänner, men med jämna mellanrum bryter hon ihop och erkänner att hon har starka känslor för honom som hon inte klarar av att förtränga. Han å sin sida kan den ena månanden säga att han vill att de ska vara tillsammans, för att sedan nästa månad säga att de inte passar ihop och aldrig kan bli ett par. De tenderar att ha en stor krangel cirka var tredje månad, varefter hon kommer till oss och säger att denna gången har bägaren runnit över, nu ska hon tala allvar med honom och göra slut på förhållandet. Han hinner dock alltid komma henne i förköpet och bedyrar för henne hur viktig hon är i hans liv och att han inte klarar av tanken på att förlora henne som vän och då förlåter hon honom. I perioder isolerar hon sig på grund av honom. Då svarar hon inte i telefon när vi ringer, men pratar med honom i telefon ett par timmar varje dag. Han har vid upprepade tillfällen ljugit för henne, bland annat om att hans föräldrar har arrangerat en förlovelse för honom och att han måste gifta sig med en partner som de godkänt. Ett par dagar senare ringer han upp vår väninna och säger att allt är ett skämt och hon försvarar honom genom att säga att detta är hans sätt att skämta på. En annan sak som är väldigt märklig är att de har varit "bästa vänner" i två år utan att några av hennes andra vänner har fått träffa honom. Detta förklarar hon med att hon tror att vi dömt honom på förhand och inte skulle ge honom en rättvis chans om vi fick träffa honom. När vi pratar med henne om honom går samtalen alltid ut på att analysera vad han har sagt eller gjort. Ingen av oss har fått ett intryck av att han egentligen har tillfört något positivt i hennes liv - hon är ofta ledsen eller arg på grund av något han har sagt eller gjort.
Han uppmanar henne ofta att gå ut och träffa, och ha sex, med andra, men när hon nyligen berättade för honom att hon hade gjort det så blev han arg och ville avsluta vänskapen. Detta utmynnade i att han återigen erkände för henne att han har starka känslor för henne. Nu har de kommit överens om att de antingen ska säga upp kontakten helt eller att bli ett par. Vi som står runt henne och ser på hur han har brutit ned hennes självförtroende under de år de känt varandra är självklart helt emot att de ska bli tillsammans, men detta är inget vi vågar säga till henne eftersom vi är rädda för att hon då säger upp kontakten med oss.
HJÄLP! Vad gör vi? Vi har försökt vara så neutrala som möjligt när hon pratar om honom, just för att vi vill att hon fortsätter att dela med sig av vad som händer mellan dem. Nu känner vi dock att vi måste göra någonting innan hon försvinner helt ned i källaren. Men vad? Vad vi än säger så har hon alltid något att komma med till hans försvar - att han haft ett dåligt förhållande där han kände sig kvävd, att han haft en dålig uppväxt, att det är jobbigt för honom att prata om sina känslor, med mera med mera. Till saken hör är att han för ett halvår sedan började träffa en annan och sedan ljög om det för vår väninna. Detta förhållande pågår ej längre, men var för oss ett klart tecken på att det absolut inte går att lita på honom. Hur förklarar vi för henne att det inte finns någon framtid i deras "vänskap"?
Heldig er hun som har venner som ikke har gitt henne opp. Mine venner var like så, selv om de ikke kunne bidra med noen verdens ting mens jeg var hekta. Ikke ville jeg se, ikke ville jeg høre og ikke ville jeg snakke om det som egentlig plagde meg. Innerst inne visste jeg altfor godt at noe var riv ruskende galt.
SvarSlettDet å være hekta er i sannhet en kamp som utkjempes i ensomhet, der alle som kommer med velmenende hint og råd blir til inntrengere og fiender. Så -- hvis det faktisk er et hekt hun er inne i, er det ikke så himla mye dere kan si eller gjøre om dere er redde for å risikere vennskapet. Men, mye er skrevet om det å være hekta på et håp om kjærlighet etter min affære med Frank. Hadde jeg visst, eller hadde noen av mine venninner presentert begrepet for meg og antydet at jeg kanskje var i et hekta-forhold, ville jeg antakelig kapitulert og akseptert deres hjelpende hånd. Jeg ville til og med blitt nysgjerrig på hva som "feilte" meg.
Mitt råd er: Les boka selv, og kjøp et eksemplar til henne. Gi henne tid. Hvis hun ikke leser den, foreslå at dere kan kikke på den sammen. Kanskje kunne dere hentet ut og vise henne noen kommentarer fra bloggen der folk har skrevet om liknende forhold og dilemmaer. Fortsett å gi henne tid. Men følg henne opp. Ikke slipp henne av syne :) En målbevisst oppfølging fra dere kan få henne til å våkne, men det er hun selv som må komme til en erkjennelse og akseptere at hun må slutte å håpe på at det skal bli et "dem".
Lykkes dere ikke i denne tilnærmingen, kan det være en idé å ta kontakt med fyren det er snakk om (dersom hektingen han driver med er utilsiktet) og uttrykke bekymring for venninnen deres ... Vanskelig dette, med lojalitet etc., men det skader ikke å ta det opp til vurdering. Det kan godt hende at han opplever deres venninne slik som Frank opplevde meg (se epilogen i boka). Forhåpentligvis vil han skjønne alvoret og ta konsekvensen av det.
Lykke til, dere bra damer!
God hilsen,
Nora
Jeg er helt enig i Noras råd om å ta kontakt med fyren, dersom hektingen hans er utilsiktet.
SvarSlettMen det fins andre, mer bevisste hektvarianter, og dere skriver noe som sier meg at dette handler mer om en mann som vet hva han driver med. Det er en type hektere som oppfører seg mer målrettet enn andre, og det er de som trigges av "jakten" på "byttet". Jeg skriver det i anførsel, fordi det mest av alt hører hjemme hos rovdyrene. Disse hekterne får kick av å kunne erobre et annet menneske, og de er stadig på utkikk etter muligheter til å oppleve denne behagelige seiersfølelsen. De trigges av tilsynelatende uoppnåelighet, lett motstand og sjalusi.
Sitatet "Han uppmanar henne ofta att gå ut och träffa, och ha sex, med andra, men när hon nyligen berättade för honom att hon hade gjort det så blev han arg och ville avsluta vänskapen. Detta utmynnade i att han återigen erkände för henne att han har starka känslor för henne." er et klassisk eksempel på hvordan hekteren selv regiserer selve jaktscenen. Hun forteller hva hun har opplevd og han tenner umiddelbart på dette. Hun på sin side tolker senariet helt anerledes. Hun opplever at han virkelig elsker henne og ikke vil miste henne. Når han så har gjenerobret, ebber interessen hans ut igjen og hun blir atter overlatt til kulde og tvetydighet med påfølgende usikkerhet og tolkingsfeber.
Det kan tenkes at hekteren ikke er helt bevisst hvor stor skade han gjør. Men til forskjell fra utilsiktet hekting, så har denne type hekting et soleklart mål; Tilfredsstillelse av egne behov! Han elsker selve jakten, for da er han som mest levende, og den pågår helt til han seirer. Han går langt i bruken av manipulering for å få til dette. Han ser sjelden frem i tid, men dersom han legger fremtidsplaner så omhandler de kun han selv og hans behov. Slike hektere har liten impulskontroll og de går inn og ut av følelsene sine alt etter hvilke muligheter som dukker opp på radaren deres. Jeg tør påstå at de mangler empati med andres følelser, og de setter egne behov foran alle andres.
Dersom situasjonen er slik for deres venninne, betyr det at hun MÅ kutte kontakten. Hun må bryte tvert uten å ta det opp til diskusjon med han, og hun må gjøre seg 100% utilgjengelig for hekteren i veldig lang tid. Det blir, som Nora sier, viktig for dere som venner å ikke slippe henne av syne. Som sagt trigges slike hektere av "tilsynelatende uoppnåelighet". UTILGJENGELIGHET er derfor det eneste som virker preventivt.
Lykke til, og skriv gjerne hvordan det går!:)
K